...ner rullgardinen ett tag.

Tiden har hunnit ikapp mej och flåsar mig i nacken.

Måste få tid till att få "mitt eget försprång" igen - så att jag kan känna att jag liksom har nån form av kontroll.

Tappar fokus.

Igen.

Men jag vet att jag finns nånstans där bortom skolscheman, gympakläder, näringsriktiga middagar, fiollektioner, läxor och hundpromenader (Que?)...

Vardagen tränger sig på.

Den som jag egentligen älskar.

Men för att kunna älska den måste jag känna att jag hinner med den.

Liksom.

Men det gör jag så småningom.

När allt lugnat ner sig.

Älskar hösten. Faktiskt.

Under tiden kan ni ju färglägga en detalj av mitt köksfönster...

Älskade målarböcker när jag var liten.

Håll er INOM linjerna, bara!!

Använd INTE tuschpennor som GÅR IGENOM pappret!

Kritor (Crayola) tenderar att bli för tjocka, och kluddar liksom UTANFÖR om  man inte är noga med att vässa dem. (Och jag är NOOOGGRANN!!)(Jag vässade dem alltid.)

Färgpennor (av trä) är att föredra (går att sudda om man kommer utanför).

...och vad säger detta om mig...?

My life in a nutshell.

Nu försvinner jag en stund.

Ska hitta tillbaks inom linjerna nånstans...för det är väl där man förväntas vara??

 

Heidi

19 augusti 2009 14:32

Visst är hösten underbar!Så många vackra färger den bjuder på. Ska verkligen bli skönt med en vanlig vardag igen så man får lite struktur i sitt liv och barnens. Egen tid den finns det alltid för lite av......

 

Persil,ja

20 augusti 2009 08:28

Jag önskar att jag var klok och drog ner rullgardinen nån gång. Men nej, jag ska stå i flödet hela tiden och översköljas och översköljas tills jag tippar omkull...
Hoppas jag kan nå in bakom rullgradinen mejlledes...:D

 

Yvonne

21 augusti 2009 18:36

Känner igen mig i dina tankar... Precis så är det här just nu...

http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se

 

C.s

30 augusti 2009 17:59

Hejsan! Jag brukar vara inne och läsa din blogg emellanåt och jag måste säga att du har gett mig så mycket inspiration i livet. Du får det minsta lilla att bli så otroligt roligt och fint. Jag hoppas vi snart får se mer av dig :)

 

Annelie

1 september 2009 14:28

Bara så du vet, du är saknad!

http://konststycket.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ...för jag finns ju på Instagram under mitt alias; systerylle.   Just nu finns det inte längre tid för att blogga, utan mitt uttrycksbehov i form av (många)bilder och några få ord, får utlopp just där, på Instagram, istället.   Älskar ...

    Vi är många som njuter av det härliga sensommarvädret, nu! Här syns den skickligaste soldyrkaren hemma hos oss...       Det fina vädret till trots, har jag börjat förbereda inför hösten; en del av uteväxterna i kruka har fått ko...

    Ja...det är jag, det. Gillar ju bubblor. Bubblor som man kan omslutas av; där man bara kan vara sig själv. Fixade en rent fysisk bubbla häromdagen, när jag återfann hammockregnskyddet i vårt garagekaos.       Inuti denna bubbl...

    Vill bara säga att jag lever, och att bloggen INTE upphört att existera. (Fast man skulle kunna tro det...)   Sommaren har varit god, och jag har levt i allra högsta välmåga. Haft 3 veckors skön semester, pulat i trädgården, tagit ha...

Går hemma och hostar och tycker lite synd om mig själv. Får idéer mitt i långtråkigheten.   Laborerar med typsnitt, färger och mönster... Funderar nämligen på att brodera  armband för att  lägga ut i shoppen på Signerat.se. ...