LIVET ENLIGT MYNTA

Alla inlägg under februari 2012

Av Mynta - 29 februari 2012 09:17


...som ger mig måbravibbar i vardagen:


 


nya insynsskydd på toan...


 


...ett fång tulpaner på matbordet...


 


...blickfång vid middagslagandet...


 


...omochomblommande amaryllis...


 


...snygg pappersservett med mönster to die for...


 


...upphängt loppisfynd...


 


...ordning och reda i "linneskåpet" i sovrummet...

(fem sopsäckar senare!!!)


Vid alla dessa ställen tankar jag måbra-känsla.

Jag ser till att alltid omge mig med MÅNGA tankställen.

 ETT enda tankställe kan rädda min dag.

Av Mynta - 28 februari 2012 08:00

 


Tofsvipa - CHECK!

Tidigare än vanligt. För MIG, alltså.

Samlar vårtecken allt vad jag kan.

Ren överlevnadsinstinkt.



Överlevnadsinstinkt är detta också ett tecken på.

= Ett nysanerat sovrum.

Här hade det nämligen samlats en massa väntande projekt på golvet runtom hela sängen, och DETupplever jag som MYCKET stressande. 

Sovrummet ska vara en fristad, enligt mig. En fristad för själen.

Inga större synintryck. Dova färger. Ingen TV eller radio göre sig besvär här. Tyst och svalt. (Ingen värme!!!)

(Utesluter dock inte den mänskliga...) (eller djuriska, för den delen, efter att ha noterat ett visst djuriskt intrång i bilden...♥)


I den stora saneringsivern fick mina båda fikonträd flytta på sig, bort från sovrummet.

En våning ner. Till varmare breddgrader, liksom.

Det ena trädet hade vuxit lite VÄL konstigt, så jag tog fram sekatören och nipsade lite:


 


Hoppas jag inte gjort nåt dumt nu, bara.


Annars är resten av huset här en enda stor röra, tycker jag.

Operation Domino, kallar jag det.

Ordnar man fint i ett utrymme, flyttas allt bortstädat vidare till nästa - och då får man ju fixa fint där också...

och så håller det sedan på; i ett sorts evighetsspel.


Men jag tror jag gillar det spelet.

Det ger en ny energi, på något sätt.

Man tvingas omvärdera och flytta om.

 Både IRL, och i huvudet.


Ta t ex situationen upstairs hos oss.

Där har från början funnits två rum, samt ett badrum.

När maken och jag hade begåvats med TVÅ barn, delade vi det ena rummet på två.

 Ett till varje barn. Vi beslagtog det andra.

Barnen blev äldre. Nu är sonen 18; på det nittonde; dottern 16; på det sjuttonde...

För att komma in i sitt rum, har dottern varit tvungen att gå igenom storebroderns rum.

Storebrodern brukar ha dambesök. Inte kul.

För honom.


Snabb (desperat) lösning:


 


...vet inte om jag kan få er att förstå vad vi påbörjat, här...

Men - dörrhålet NÄRMAST kameran, har tidigare varit ingången till sonens rum.

Den vita dörren till höger är ingången till dotterns rum. Hon har alltså fått gå in i storebrors rum FÖRST, innan hon nått dörren till sitt EGET rum. INTE en bra tonårslösning.

Så maken försköt sonens dörr en bit IN i sonens eget rum, så han skulle få en EGEN ingång.

BRA - men hans rum känns numera som ett akvarium, enligt mig. Fattas liksom bara vattnet.

Ingen garderob. Säng direkt på golvet under snedtak...själv hade jag fått panik!

Men han är helnöjd. Han kan stänga dörren om sig. Ingen behöver gå igenom hans rum längre.

Hans egen lilla koja, liksom.(?)


Råsponten på väggen ska målas vit, dörrkarmar och golvlister ska på..sedan är alla är nöjda.

 - Och det är väl det viktigaste?


 


Överhuvudtaget råder det en väldigt konstig ordning (?) här hemma.

Toan på övervåningen har varit försedd med enbart ett tygdraperi som dörr, men efter en del tonårsprotester provade vi att hänga på dörren som tidigare varit dörren till sonens rum.

Den var för kort/låg. MEN - den var PERFEKT då, tyckte jag! Lite "vädringsutrymme" upptill, brukar väl vara en vanlig syn i a f bland offentliga toaletter??? NU är ju visserligen denna en högst PRIVAT toalett, men ändå...?


Dörren har genomgått en del, dock. Olika tapetseringar och målningar... och galgen på kroken har sonen tillverkat i slöjden i början på mellanstadiet - har lite svårt för att göra mig av med den. Och det forna draperiet hänger kvar.

Nästa steg i vår (min) planering, är nu att vi ska gå och "känna in" vad vi ska göra med dörren,,,vilken färg ska vi måla/tapetsera den i? Det får ta sin tid. Tror jag. Plötsliga infall är lika vanliga som de är välkomna.


 


Vi hade förresten köttfri måndag här igen.

Det blev potatissoppa med gratinerat fetaostbröd - smarrigt.


 


Sista utkiksposten inför sänggåendet, blev stjärnan i verkstadsfönstret.

Vill låta den stråla, oavsett säsong.

Helt enligt min egen livslånga säsong.








Av Mynta - 27 februari 2012 11:05


Lite snack, mycket verkstad...


  


Pantförberedelser inför veckohandlingen.


  


Menyplanerande och listskrivande...


  


Sanering & vädring av sovrumsinventarier...


 


...med nyfiken publik!


  


Hönsnödvändigheter.


  


Sortering av kökstextilier.

Snälla - om ni någon gång stöter på mig i färd med att handla diskhandduk - HINDRA mig!!!

Av Mynta - 24 februari 2012 11:08

 


Vår källare är inte BARA elände - den är bra att ha för allehanda projekt, som inte lämpar sig att utföra i bebodda utrymmen, eller under regniga dagar .

 Det är bl a HÄR jag oftast sprejar mina loppisfynd. Ovanpå frysboxen, för att vara exakt...


Ni kommer ihåg min senaste loppis-raid?


 


Nu har jag sprejat mig igenom alla fynden. Nästan. Jag skonar glasföremålen...

De lila ljusstakarna (danska, tydligen, enligt text på bottenplattorna), som jag köpte för hela 10 riksdaler (5 kr/st),

 har nu blivit röda och tjusiga,


 


...samt blivit placerade på hedersplats i ett av fönsterna ut mot gatan. Skitnöjd blev jag!


På tal om skit - vi har en riktig skithund.

En vrååålhungrig skithund.

Förutom att käka nåldynor, föredrar hon tydligen även värmeljuskoppar:


 



Under min lilla vårrunda i trädgården igår, upptäckte jag nämligen även denna.

Det var samma ljuskopp som blev över från min islykta som smälte.

Vårvindarna har antagligen tagit tag i den, och sedan har vår gräddbulle tagit över. Suck.

Men hon måste fått ont i munnen, eftersom hon lämnat den åt sitt öde. Och det tackar vi ju speciellt för...


Jag är konstigt funtad, ibland. (Ibland???)

När jag har som MEST att göra, med en massa måsten, hamnar jag ofta i projekt som INTE ingår i priolistan.

Totalt onödiga projekt, som inte bidrar till att få nåt vettigt gjort, eller avbockningar på att-göra-listan.

Igår t ex, satte jag mig ner mitt i skiten och började...


 



...eehhh...virka ett täcke till en förmodlligen frusen dalahäst...hur normalt på en skala...?


Ok, mer på att-göra-listan idag:


 


Umgänge med den här.

Vi trivs rätt bra ihop, men ännu mer när vi lämnat varann.


Lite roligare göromål:


 


Såpurskurning av skänk, samt hyllpappersbeklädning.

Sedan ska det förhoppningsvis sorteras in lite (mycket!) linne i skåpet; snyggt och prydligt.

Denna gång ska jag vara hård - allt som inte ANVÄNDS får åka till Röda Korset.

Minsann!


Tror jag.



Av Mynta - 23 februari 2012 17:36


De sista veckornas grådis och blöta nederbörd tillsammans med att tjälen börjat släppa, har gjort att markerna runtomkring blivit enormt vattenmättade.

Allfartsvägar svämmar över av avrinningen från åkrar och ängar, där stora delar av åkrarna står under vatten.

Gräsmattan runt vårt hus är lerklafsig och blöt.


Tvättstugan i vår källare ser därför också ut såhär för tillfället:


 


Vattnet har sipprat in genom den tjocka gråstensgrunden till slut - och jag får hänga tvätt i gummistövlar. 

Känns inte så kul.


När jag gick uppför källartrappan, efter att ha donat med tvätten, föll ögonen på den här eländige stackaren:


 


FY vad allt kändes GRÅTT & TRÅÅÅKIGT just då! Jag fick lust att gå och lägga mig igen, fälla ner persiennerna och sova tills solen behagade väcka mig...nån gång i april, eller nåt.


Vilken TUR då, att jag fortsatte en tur runt trädgården!

För kolla vad jag "snubblade" över:


 


- Snödroppar!!!


Och kolla:


 


Vintergäcken börjar kråma sig upp ur den skånska leran!!!


Tjohooo!

Min dag var räddad!


Allteftersom dagen förflöt, tittade solen fram allt oftare, och en skön vårvind svepte runt och torkade upp markerna.

Tröttnade på situationen i tvättstugan, och beslöt mig för att hänga UT tvätten:


 


Den fladdrade sig torr i vinden och solskenet, bortsett från de tjocka jeanslinningarna, men de fick komma in och torka klart hängandes över stolsryggar inomhus!


Jag blev ENORMT sugen på att vårstäda, men det kändes fortfarande för blött för det.

Men jag greppade räfsan, och räfsade fint i singeln utmed tomten mot bygatan!


 


Skrotkransen fick en ny hedersplats, och tittskåpet fick en ny inneboende, i form av primulan som stått i köksfönstret. Jag spikade även fast min konservburkslykta på toppen av skåpet - kanske som en liten prinsesskrona för att fira kungahusets tillskott? Råkade ju bli så idag, i alla fall! Sonen talade om nyheten för mig - jag har inte lyssnat på några nyheter överhuvudtaget idag...får väl kolla ikväll, istället!


 


 


Var sååå sugen på att fortsätta med att plantera vårblommor, men krukorna får vila ett litet tag till.

Jag  brukar ju invänta min födelsedag, den sextonde mars, för premiärplanteringen av bl a penséer.


Under en av mina besök inomhus, fick jag syn på termometern i köksfönstret:


 


8,9 grader varmt.

Inte illa.


En som också passat på att njuta idag, är vår lilla gräddbulle:


 


...och för att inte tala om, hela den HÄR flocken:


 


De har suttit tätt tillsammans i solen i omgångar och njutit.

De gick inte in i hönshuset förrän klockan var halvsex!


Men nu har JAG gått in för kvällen.

Kvällsmat ska lagas, så jag hinner se Halvåtta hos mig, och därefter Antikrundan.


Guuud, vilket pensionärsinlägg...



Av Mynta - 22 februari 2012 09:44

 


Plötsligt har vi gott om plusgrader här i Skåne.

Islyktan jag gjorde har sett sina bästa dar...


 



...och snöskyffeln lär nog få vänta innan den kommer till användning igen.


Utsikten ifrån där jag sitter just nu, kan man ju önska vore nån annan - grådis & smutsiga snörester utanför fönstret.


 


Men det finns saker som gör mig hoppfull.

Hoppfull över att någonting ska vända snart.

Ljus och värme ligger nog faktiskt inte så långt borta, ändå...?


 


Alla mina gröna bebisar runtom i huset ger mig hopp.

Alldeles snart ska de få ett alldeles eget liv i varm, omhändertagande jord!

Här syns mina basilikabebisar i köksfönstret.


I samma fönster finns Karlbergarbebisar:


 


De finns förresten på fler ställen:


 


På matbordet finns porslinsblommebebisar:


 


Senaste besöket på ICA gav dessa två som resultat:


   


En primula och en amaryllis.

10 kronor styck.

Kan man ju inte bara ignorera.


Vad får man för annat kul för tjugo kronor idag?

- Inte mycket!






Av Mynta - 20 februari 2012 08:45




...denna FANTASTISKA musiker har alltså levt ett musikaliskt liv INNAN jag fann honom i Pink Floyd.


Tänka sig.

Sent ska syndaren vakna.


Men det är ju alldeles förträffligt att kunna hitta "ny" musik som egentligen är gammal!


Och vad vacker han var!

Har jag ju totalt missat.


Men jag har älskat hans röst ända sedan jag hörde den första gången - 1979?



 

Av Mynta - 16 februari 2012 22:47


 


Tycker så mycket om vår skänk!

Och tänk - den har funnits hos i många, många år.

 De senaste tio åren har den dock fått tillbringa nere i källaren, som förvaring åt bordslinne, porslin och (o)tyg.

Välkommen upp i ljuset igen min vän, säger jag!


Tycker speciellt om den om kvällarna - den ger ett så skönt och harmoniskt intryck med sin blotta uppenbarelse.

Och jag har ju fått ännu en yta att ordna stilleben på!!! Love it.


 


Men jag vill ha den svartbetsad.

Tror jag nästan säkert.


Eller är den bruna tonen mera levande?

Suck.

Så är jag där igen.


Går vidare med att titta på flera favoritkvällsvrår:


 


Vitrinskåpet i köket som ständigt förändrar utseende...


 


...fönsterkarmen där alla gröna bebisar växer sakta men säkert.

Jag sköter dem som om de vore mina egna barn.

Men jag skjutsar dem ingenstans!

(Känner mig som en taxi, stundtals...)


På tal om kväll;

häromkvällen  skulle dottern med pojkvän sätta sig ner för att äta kvällsvard.

På mindre än 60 sekunder (lovar!) fixade jag detta efter ett blixtinfall

(javisstja - det är ju Alla Hjärtans...!):


 


Själv skiter jag i det, men för ungdomar verkar det vara desto viktigare...

Tror jag lyckades göra det lite speciellt för dem, ändå.

På 45 sek.


Maken och jag tog varsin kopp kaffe och satte oss i varsin hörna av TV-soffan.

Jag stickade, och han vek upp sin laptop.

TV:n flimrade i bakgrunden.


Helt OK för mig.

Älskar ju min sketna vardag.

Ärligt talat.



Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24
25
26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Hälsa på hos mitt "OFOG":

Runtomkring

           

Hemmahuset

 

       

Trädgården

 

  

 Hönshuset

 

      

En del av flocken 

 

  

 Vardagsvåndor...

 

 

  

 

Gräddbullen  

 

  

Middagsfixande

 

  

Pysslande

 

  

Bakande

 

 

 

Lyssnande


Ovido - Quiz & Flashcards