Vill bara säga att jag lever, och att bloggen INTE upphört att existera.

(Fast man skulle kunna tro det...)

Sommaren har varit god, och jag har levt i allra högsta välmåga.

Haft 3 veckors skön semester, pulat i trädgården, tagit hand om nykläckta kycklingar,

virkat, jobbat, druckit vin, hängt tvätt, grillat, läst & hammockgungat.

Med andra ord har jag haft precis en sån sommar som jag önskat.

Att skriva det första inlägget efter ett såhär långt blogguppehåll känns som att bestiga ett hööögt berg.

Man letar efter vettiga formuleringar och försöker ta bra bilder,

allt för att liksom försäkra gamla (och nya?) läsareom att de inte ska bli besvikna och ge upp...

Men jag beslöt mig för att visa mig så som jag är och alltid tänker vara.

Formulerar mig lika hackigt som vanligt, och tar bilder så som jag ser och upplever min omgivning.

For runt i trädgården nu imorse för att ta några bilder till det här inlägget,

och det blev lite sådär hipp som happ.

Men jag tänker inte vara ett dugg självkritisk nu,

utan publicerar dem bara såhär, egentligen helt utan innebörd och samband med texten!

Jag måste ju BÖRJA nån gång, eller hur?

Så. Nu har jag återuppväckt bloggen.

Känns riktigt bra.

Nu ska jag bara se till att detta blir till en vana igen.

Har ju faktiskt saknat min blogg.

- Och alla sköna kommentatörer!

(Tack för att ni uttryckt er saknad...)

Ses snart igen!

Nu ska jag iväg och jobba!!!