Jag älskar när ljuset faller genom bladens grönska.

Så rent och så frodigt.

Grönskande blad helt enkelt.

En del kan man t o m äta.

Andra hade nog inte varit så goda.

En del är inte ens gröna.

Man kan SY sina egna.

Eller klippa bort somliga.

...och man kan gunga i sin hammock och se på medan de faller från träden i höstvinden...

OK - igår gjorde jag nåt åt det.

Ni vet; det där som alla tydligen bör göra. Oftare än man vill/giter/kan/har tid med...

Nämligen: rengjorde gallret under kylskåpet (samt den sanitära olägenhet som dolde sig bakom), och även köksfläkten.

Allt diskades i citronsyra och maskindiskmedel, och fick sedan lufttorka utomhus i gassande höstsol.

Och nu är jag därmed en mycket bättre människa än resten av er.

Haha.

Stressade jag upp er nu? Fick ni dåligt samvete nu? Tänkte ni liksom; "Oh - det där borde ju JAG också göra..."?

Skit i det. Det var inte meningen att skapa nåt sånt. Vill bara först och främst tala om för mig SJÄLV - att NU har du gjort det. Vad duktig du är. Liksom. Du har kontroll på läget.

(Tror du.) En riktigt duktig husmor som tar hand om hemmanet. (Nej - INTE hemnet!!!)

Duktigheten (OCH käkpressandet) visste inga gränser - det hängdes även tvätt ute i det fria.

Jag hängde och bad en bön om att de där hemska molnen skulle driva förbi vår by utan att släppa nåt vått ifrån sig...och se - jag blev bönhörd!

Det bakades och donades i köket...en kaloristinn kaka såg dagens ljus, och husmor fröjdades i sitt förkläde:

Och FAN om inte min kaka såg bättre ut än den som fanns på bild i boken:

Jag vann.

Husmor kommer att sova gott i sina nymanglade lakan...

Duktigheten fortsatte. Återvinningsgården fick ett besök. Behövde slänga en hel del skräp.

Bl a en del sönderslagna krukor.

I containern för schaktmassor, i vilken jag skulle dumpa nyss nämnda skit, fick jag syn på dessa:

Urfina, intakta kakelplattor. Känns oerhört 60-talistiska. Eller 70-?

Hursomhelst; efter en del flackande med blicken och en del gluttande över axeln, grabbade jag tag i 9 stycken, och lade dem varsamt i bilens baklucka. Hostade lite överdrivet och slängde med håret. Mission completed.

Vid högen för metallskrot fick jag syn på en jättefin parkbänk i gjutjärn med fina, hela träribbor till säte och rygg.

Tänkte att DEN kunde jag INTE lasta in i bilen med en hostning och hårslängning...provade således den ärliga och oskyldiga varianten; "Hej - kan man få KÖPA nåt ur metallskrothögen - jag fick precis syn på en JÄTTEFIN bänk som jag hade kunnat renovera...?"

Nej tyvärr.

Allt på återvinningsgården tillhör renhållningsbolaget, och är inte till salu.

Gud vad surt. Vad händer med bänken, nu då? Var hamnar den? Eldas den upp? Kläms den ihop i nån sorts metallkomprimator? Vad kostar det för renhållningsbolaget att göra sig av med den? Och vad kostar det för MILJÖN???

Jämfört med att den skulle kunnat få ett nytt liv hemma hos mig - tills den inte orkat mer???

(Och den hade orkat lääänge - det hade jag sett till!!)

Nej, något är himla fel här, faktiskt.

Några som sket fullständigt i att vara duktiga (not only metaphorically speaking), var dessa två på bilden ovan.

De beslöt sig nämligen för att ta en flygtur runt hela huset, medan husmor vädrade, dammsög och bankade mattor.

Allt för spänningens skull. TÄNK om vi flyger UT???

De avslutade med att bajsa ner det nytvättade lakanet som überduktiga husmor precis tvättat

och lagt över sofforna i TV-rummet.

Idioter, sa husmor anklagande.

Eller skulle hon sagt det åt sig själv, måntro?

Det finns mycket här i världen som kan tyckas konstigt.

T ex det där med hur en webcam fungerar...hur gör man för att ta en bild samtidigt som man tittar IN i kameran?

Bjuder på en konfunderad godmorgonbild av undertecknad. Pigga ögon, ju.

Pigga ögon har däremot den här lilla sockertoppen; vår gräddbulle och tillika min ständiga följeslagerska.

Hon tyckte precis som jag också, att det var konstigt jättevarmt i måndags:

Ett tag under dagen närmade sig yttertemperaturen 27 grader!

Parasoll fick fällas upp, persienner rullas ner och tvärdrag fixas.

Typiskt när man precis monterat ner solsegel och fläktar...

Jag spenderade nästan hela dagen utomhus.

Jag städade bl a inne hos hönsen.

Här ser vi alla våra "kycklingar", samt vår stolte tupp Ramses. Nu är det jättetydligt hur könsfördelningen blev bland våra sommarkycklingar; tre hönor och två tuppar. Tupparna är helsvarta, medan hönorna blev svartvit-fläckiga.

Gammelhönorna ligger inne i redet och surar:

Inga ägg bli det. Men de tycker väl att det är mysigt att ligga där, eller nåt...konstiga typer.

Något som de faktiskt producerar HELA tiden, är skit.

Men det är bra skit.

Nu vill jag varna känsliga läsare...

Det blir till världens bästa gödselvatten, nämligen!

Man ploppar bara i valfri skit i vattenkannan, fyller med vatten, och låter det hela dra till en högst näringsrik blandning!

Men i år har det inte hjälpt vad gäller tomaterna, i alla fall:

Min tomatskörd brukar inte vara den bästa, men i år slog den nog uselrekordet.

Taniga, fesna plantor med några få, SMÅ tomater på varje planta.

Måste vara solbristen.

Konstigt då, att det blivit tvärtom med druvskörden.

Jag visade ju i ett tidigare inlägg hur mycket druvor jag redan klippt bort,

men det finns som sagt MYCKET kvar att skörda:

Här syns bara en LITEN del av hur druvstocken ser ut just nu!

Jag har även planterat i en av rabatterna.

Jag hittade nämligen ett ex i matbutiken, som jag länge tänkt att införskaffa.

Den stod där alldeles ensam bland alla andra höstuteblommor:

Röd Sedum.

Med det svenska namnet Kärleksört. Gillar de röda stjälkarna och de mörka bladen!

Jag tror jag har planterat Kärleksört i samma rabatt varje år faktiskt, men den försvinner alltid på något konstigt sätt.

Tror att boven i dramat faktiskt är min lilla följeslagerska. Hon har antagligen käkat upp dem - de är ju krispiga och goda (!?). Suck.

Så jag var tvungen att konstruera något sorts skydd:

En sedum-bur!

Ser alldeles förträffligt konstigt ut, men jag vill ju få behålla den DETTA år, i alla fall!

...och nu ska jag se om jag kan hitta på några mer konstigheter.

HEJ!

Ser ni mig i det djupa blå?

Vi har äntligen skaffat oss något som jag velat ha länge - en regnvattentunna! Känns mer etiskt att vattna alla uteblommor med vatten som Moder Natur själv släppt ifrån sig...

Vidare SNYGG är den ju INTE - men för en gångs skull väljer jag bort estetiken.

Inomhus finns växter som också behöver omvårdnad:

Den här stackars porslinsblomman har i brist på klätterstöd, valt att slingra sig upp för persiennsnöret - känner att det är dags att hjälpa till här!

När jag kom hem efter jobb idag, hade jag ett uppdrag...

Nej - inte att lägga ut nån matta på golvet i vardagsrummet - jag skulle SY något!

(Fast jag ser ju att en svartvitrandig matta hade passat riktigt bra här, faktiskt!)

Jag hade tänkt att fixa lite på toan på nedervåningen. Vasken ser ju inte så rolig ut såhär, eller hur?

Nej; fram med nödvändiga attiraljer och mät, stryk, nåla och sy!

Här anser jag själv då, att VINET är den viktigaste attiraljen. Det är ju lördag och allt, eller hur?

Tadaaa! Klart! Blev riktigt bra, tycker jag!

Tidigare under dagen plockade jag några kvistar från min självsådda Judas Penningört, och satte dem i en konservburk i tittskåpet bredvid ytterdörren:

Silvervita och fina till allt det grånade träet!

Något som jag också njutit av idag, är att det börjat komma in svenska äpplen i fruktdiskarna i butikerna!

Jag köpte några fina små Discoveryäpplen, och lade dem på ett fat på skänken när jag kom hem.

Och nu doftar hela huset härligt av äpple!

Precis som det ska vara.

Igår var en skön dag - jag tog tag i en massa saker, som gnagt och skavt mycket på sistone.

Visst - jag var HELT slut vid dags ände, men det kändes ändå OK.

Bl a klippte jag ner vår vinstock, eftersom den vuxit åt alla håll och kanter denna sommar. Den slingrade sig uppför garagetak, ut genom staket och port. Vi har fått huka oss och gå UNDER den, när vi gått ut med soporna...

Jag klippte inte ner den helt; jag klippte bara till den lite, så att den fick sin ordinarie form, liksom.

Inspirerad av TV-programmet "Trädgårdsonsdag", passade jag på att samla på mig några vinblad för framtida vindolmstillagning. Såg ni när Tareq gjorde sina vindolmar med bulgur i istället för ris? De såg SÅ goda ut, att jag bestämde mig för att vilja prova. Men jag hade inte tid igår, så jag sköljde bladen och frös in dem istället, sålänge.

Men resultatet av klippningen blev visst inte bara blad:

Kolla, alltså!!! MASSOR av vindruvor hängde på de grenar som jag klippte bort - och fler hänger kvar...

Jag har nu tagit in alla nerklippta klasar, och hoppas på att de ska mogna lite till...kanske skulle provtrampa och göra vin...? Nej, det får nog bara bli "plockefrukt (-bär?). Har någon nåt kul tips på vad man skulle kunna göra med dem, annars? Nåt smarrigt recept, eller nåt?

Dottern bakade förresten en vidunderligt god kaka, medan jag for rundor inomhus & utomhus och röjde och hade mig:

En jordnötskaka med jordnötssmör i kaksmeten, och topping bestående av Philadelphiaost, jordnötssmör & florsocker.

- Fantastiskt god!

Mitt i mitt röjande, fick det bli middagslagning. Så är det ju.

Här steks det skivad potatis under lock. Locket har jag köpt under någon av alla mina loppisrundor. Skavt och nött är det, men HIMLA bra att täcka över stekpannor och stora skålar med, när inget annat passar!

Måste förresten tipsa om en väldigt lättlagad och god middag, som jag lagade häromdagen:

En såndär "sköta-sig-själv-i-ugnen-medan-man-gör-nåt-annat-rätt" (Jag gillar såna!);

Ost- och tomatbakad kycklingfilé.

Man blandar en burk krossade tomater med 1 dl tomatpuré, några vitlöksklyftor, i msk torkade örter (jag tog oregano) och örtsalt till önskad sälta. Häll tomatblandningen i en ugnsform, lägg ner hela kycklingfiléer, som toppas med riven ost.

In i 200 grader varm ugn i ca 30 minuter. Servera med, ris, pasta, bulgur, eller bara nåt grönt. Skitgott!

Mitt röjande igår resulterade bl a i ett städat hobbyrum/kontor/voljär.

Känns SÅ skönt.

Ordning & reda bland allt material...

I somras fyndade jag en balkonglåda på Indiska för nästan ingenting. Har gått och funderat på var jag skulle hänga upp den...det fick bli inomhus!

...och den fick rymma en inspirerande mängd garn,

som det bara är att fiska upp närhelst man är sugen på nåt nytt projekt!

Bra va?

Rörigt, jobbigt, roligt, stressigt, osäkert, kreativt...lever dag för dag. Försöker göra det bästa.

Hinner ingenting, känns det som.

Inte allt det som jag VILL göra.

Svisch; så är dagen förbi. Och alla måsten är kvar.

Hinner liksom aldrig bocka av i min lista. Livet är ivägen HELA tiden.

Snälla tiden - STANNA!!!

Vänta på mig...

Försöker stanna upp och njuta av det lilla, men det stora tar för mycket plats.

Skit också.

Har ju ingått en pakt med mig själv, att såhär vill jag INTE leva.

Såhär var inte meningen.

Tröstar mig med allehanda småprojekt - såna som kan bli KLARA (förhoppningsvis).

Börjat på ett par pulsvärmare som ska användas i höst, tänkte jag.

Thank GOD för musiken i mitt liv.

Min konstgjorda andning.

Har hittat en ny favorit; Damien Jurado:

...och det är jag SÅ glad för.

Inte bara vackert - GOTT också - råpicklade grönsaker!!!

Recept finns här.

Köksfönstret har fått ny gardin. Halleluja.

Kan man klippa en hemtrevnad? Skitsamma. Jag gjorde det i alla fall. Spänning i vardagen.

Ny tiokronorsvän i fönstret; oxalis:

Annat spännande (can't wait...?):

En björkmätare landade på vårt hopfällda parasoll ute på trädäcket.

Rätt cool teckning,eller hur? Fantastiskt kamouflage!

Ibland önskar jag att jag vore en björkmätare.