Jag vet!

En man och hans flygel.

(OKEJ - och en hel jävla symfoniorkester mot slutet - men ändå...?)

Hela SJU år gammal låt - men LIKA FÖRBANNAT BRAAA!!!

*Ryyys.*

Maken ringde mig på mobilen i veckan. Han gör det ibland.

(Wow.)

Jag befann mig på jobb.

Han befann sig på Bilprovningen i stora staden.

Med min älskade Flora.

Summa summarum:

Vänligen notera:

"Fordonet får inte köras från platsen."

Taskig formulering, tycker jag.

Speciellt med tanke på fordonsägaren.

Men varför ska livet vara lätt att leva?

Måste ju vara dötråkigt om allt liksom bara flyyyter, eller hur?

Nej - let's live life dangerously. Ska det va' så ska det va' liksom.

Helgen blev plötsligt fulltecknad med en massa praktikaliteter.

NOT planerade sådana.

Blandat med jobb, 50-årskalas, superviktiga körövningar, tonårslogistik mm, mm...

Funderar över lämplig medicin:

Erhöll nämligen hela två varianter av moster med sambo i helgen...

Lutar åt medicinen till höger.

Är ju fan inte förkyld.

Bara lite mör (som vi säger härnere).

Annars är en explosiv dos av kreativitet OCKSÅ en bra medicin:

Mådde nämligen himla bra efter att ha kreerat detta.

Plåtkurbits?

Hänger nu bredvid tittskåpet ut mot bygatan.

Vet dock inte om det är riktigt färdigt än.

Men det är jag.

Goodbaj.