NU först blommar min Klematis!  

Jag har väntat på den ett tag nu...planterade ju den förra sensommaren utanför ena hörnet av hönsgården.

Min tanke var ju att den skulle klättra uppför hönsnätet, och bidra med lite försköning...där är ju gott om klättermöjligheter, kan man ju säga!

Nu har den kommit igång lite, verkar det som,

 men den är fortfarande lite klen. 

  I tittskåpet utanför ytterdörren står nu en gammal olivburk med Renfana och Citronmeliss i. Jag gillar Renfanan jättemycket!

Faktiskt så mycket, att jag ett år plockade massvis med små buketter som jag sedan hängde upponer på rad längs gardinstången i köksfönstret,

och hade dem istället för gardin!

De hängde där sedan hela hösten och lyste gula och fina (samt bidrog till att hålla en hel del flugor och insekter borta - de skyr faktiskt Renfanan!).

  Är det förresten någon mer än jag som fortfarande

 har sina Penséer från i våras kvar?

 Kolla så fina mina fortfarande är! I fönsterlådorna ut mot bygatan frodas de ännu (norrsidan)...jag har inte hjärta att ta bort dem för att ersätta dem med nått nytt!

  Annars går min treveckorssemester mot sitt slut.

 Har kvar två skälvande dagar.

Försöker få gjort lite nyttigheter varje dag innan karusellen sätter igång igen.

Igår blev det till att frosta av vår lilla frys i köket. GUD vilken lång startsträcka man har för sådana här projekt!

 Men det känns alltid så bra EFTERÅT! Vår gräns brukar vara nådd när vi inte längre kan SLÅ in isbitsformarna i översta facket...

  På agendan IDAG, står bl a att rensa ogräs i singeln utanför huset. Där har vi väl en remsa på ca 20 meter, som jag har bestämt ska hållas ogräsfri. Och eftersom det är JAG som har bestämt det, så är det ju också JAG som får göra det...jag tänker göra det ikväll när maken och sonen åker iväg för att kolla HIF-match på Olympia i Helsingborg.

 Då tar jag ut ett litet sittunderlag och en liten planteringsspade, sätter mig ner och tar centimeter för centimeter. Faktiskt riktigt meditativt och skönt.

Ibland får t o m ett kallt gott glas vitt vin även hänga med ut - kan inte bli bättre!!! Och BRA blir det!

Måste ju bara visa lite kycklingar, också!

Här samlade kring vattenskålarna för att dricka - det dricks mycket i värmen!

Jag tycker de är så söta när de dricker; de tar lite vatten med näbben, sedan fäller de bak huvudet, och låter vattnet sippra ner i strupen - urgulligt!

Första projektet i min "nya verkstad" är igång.

Ett helt oväntat projekt, faktiskt.

Men där ser man hur en "ny" &  fräsch omgivning

 kan påverka inspiration och kreativitet.

Kul!

Medan jag mysfixar lyssnar jag till ett av mina gamla favoritalbum,

som finns upplagt på Spotify.

Just den här låten är en av dem som jag gillar allra mest

från detta (dubbel-)album:

("Songs In The Key Of Life" av Stevie Wonder.)

Inte dumt alls.

Sitter och galer med allt vad jag kan.

I love my life!

Precis så känns det faktiskt - som om man köpt en ny bil:

 allt känns så stort, nytt & fräscht, och doftar t om gott!

Jag pratar alltså om vårt omorganiserade "voljär/kontor/hobbyrum".

Just nu tror jag att vi utnyttnat varje kvadratcentimeter så effektivt som möjligt! (Kanske skulle man kunna sätta upp en hylla ovanför fönstret, också...?)

Vi har fixat extra arbetsyta med hjälp av golvplank som blev över från när vi lade om golven i några av rummen i huset för flera år sedan - tjocka, fina furuplankor. Maken sågade och skruvade ihop ett antal plankor, satte på fyra nya IKEA-ben, slipade och oljade - och VIPS hade vi världens härligaste & väldoftande arbetsyta fixad!

  Här ses högerflanken, som fått bli syhörna. Vår megastora undulatbur har fått flytta upp på en vägghylla ovanför.

   Denna bild visar jag speciellt för Persilja...förstår du NU???

(Genomskinlig plast är inte det enklaste att föreviga!)

 Det gamla skrivbordet (till vänster), fick också sig en omgång med slipmaskin & linolja.  Hundburen får nu plats UNDER bänkskivan, och vår gräddbulle myser och känner sig ännu mera "ombonad" än förut i sin bur.

  Väggen vid symaskinshörnan fick rymma min gamla anslagstavla, som är fylld med inspiration, kärlek och annat viktigt.

  Såhär ser det ut när jag sitter på "gamla" skrivbordsplatsen och spanar åt höger - MYCKET yta kvar att bre ut sig på och som bara väntar på nya projekt...kan inte riktigt se mig mätt - blev HELNÖJD!

   Mitt kast som har fått hänga med ända sedan mitt gamla flickrum i föräldrahemmet, har nu förärats platsen ovanför det ena skrivbordet.

  I kastet samlas pryttlar från många, många år tillbaka - minnessaker

var enaste  en!

  En väldigt ung Mynta hade en vurm för att måla på små stenar hon fann på stranden. Här bidde det ett fönster...

   Kolla - ett fönster till! Ju pilligare motiv, desto roligare var det!

  Det blev ett stort antal katter, vill jag minnas.

 Sålde faktiskt en drös på nån marknad.

  Sedan måste jag ju bara visa min favoritpryl i kastet - Alfons Åberg!

Det är faktiskt dottern som gjort honom av bl a en toarulle. Det mest fantastiska är, att hon bara var FYRA år gammal när hon gjorde den!!!

Jag tycker han är HELT UNDERBART FANTASTISK!!! Supercharmig! Jag kommer ALDRIG att göra mig av med honom, det lovar jag!

Avslutar inlägget med lite blått...denna "lysmojäng"  har varit ett av barnens. De fick nog varsin när de var små - att titta på när de skulle sova

 (den skiftar i färg hela tiden). 

Nu tittar JAG på den när jag sitter inne på kontoret om kvällarna och njuter av all linoljedoft och extraspace.

Jag älskar att ha "småljuspunkter" lite överallt! 

  Lite mera blått i form av de sista blåklintsblommorna från midsommarbuketten, som nu får torka upponer hängandes i en krok i köket.

Hur vackert som helst.

Kolla vad som låg ute på gräsmattan hos oss i eftermiddags!

Jag var tvungen att adoptera honom.

För det är en HAN. Känner jag.

Han får heta Olle Ek.

Efter ett av barnens favoritbarnprogram på SVT när de var små

(mitt favve också).

Olle Ek är egentligen en "fickkkompis", framtänkt och skapad av bloggaren "Stadshimmel". Hon har komponerat flera fickkompisar - alla lika älskvärda.

Men jag föll för Olle.

Och jag föll även för Stadshimmels "manual för fickkompisar":

"En fickkompis är skön att ha i fickan och pilla på när du väntar på bussen, har svårt att koncentrera dig under ett tråkigt samtal eller fryser om fingrarna och behöver sysselsätta dem med något för att få igång blodcirkulationen. Lämna den i en ficka hos någon du tycker om med en liten handskriven instruktion eller hälsning."

Mina otåliga fingrar fick alltså sitt lystmäte idag.

Dessutom fick de vara med att laga dagens middag;

 HELSTEKT FLÄSKKARRÉ MED VITLÖK OCH SAMBALSÅS.

Mumma.

Sonen vår tipsade om en intressant musiker; Bon Iver - en amerikansk singer/songwriter med en väldigt speciell röst och sound.

Det är jag glad för att han gjorde - detta är helt suveränt BRA musik!!!

Jag lyssnade på honom via Spotify medan jag skapade min egen lille Olle Ek.

Jag VET.

Jag ÄR 45 år.

- Who cares?

I brist på ork försöker jag hitta små, små saker man kan göra stillasittandes, men som ändå kan sysselsätta och stimulera mina otåliga händer och penicillinfyllda hjärna.

Hittade en beskrivning på hur man knyter vänskapsband på nätet. Detta är mitt första - inte så fagert, men man måste ju först klura ut tekniken...?

När vädret varit tjusigt, som det varit nu i några dagar (fast just idag regnar det nästan hela tiden och himlen är gråååååå),  har jag kunnat sitta små stunder ute i solen och läst böcker medan jag plaskat med fötterna i vår oerhört kostsamma pool...

När jag suttit där, har jag också haft tid att uppmärksamma en del växtutvecklingar:

Som t ex att EN ENDA planta med blå hänglobelia, även kan få VITA inslag...

(men den matchar ju "grytkrukan" oerhört fint då, eller hur?)

...eller att mitt zombiefikon faktiskt BÖRJAT LEVA igen!!!!

Helt fantastiskt!

 Men jag kände det på mig! Naturen är helt outstanding på att hela och läka sig själv, bara man ger den tid! Så glad jag blev när jag såg detta!

Nu får vi ju nästan bygga ett orangeri, eller hur? Hur ska vi annars få plats med all växtlighet som måste in igen i höst???

En febrig Myntaskalle börjar plötsligt att gå på högvarv...