...har det varit under midsommarhelgen.

Lugnt och väldigt hemtamt & opretentiöst.

(Jag bad vår gräddbulle att göra en spontan improvisation för att illustrera rubriken;

och detta var vad hon kom fram till...)

Syrrans familj, vår familj samt mamma & pappa träffades hemma hos syrran under högst trivsamma former.

Halvknyte, liksom. Nån har kommit med himmagjord sill & jordgubbstårta (mamma - vem annars?), nån annan med en box rödvin,  köttbullar och madrasser (undertecknad), och tillsammans har vi skapat en alldeles sjusärdeles trevlig midsommar!!!

Maken min rullade och stekte traditionsenlligt de magiska köttbullarna,

syrran bjöd på sin egen magnifika citronsill,

och smaskiga tillbehör saknades inte heller!

Kuliga, goda & spännande nubbar bjöd bästa svågern på. Vi provade, smackade, läste och betygsatte...

Mitt i efterrätten dök vackraste systerdottern upp på Skype direkt från New York (studier), och fyllde en efterlängtad plats vid bordet:

Hon hamnade precis mitt ibland oss vid bordet. Där hon alltid varit varje midsommar. Fast ändå inte, liksom.

Dagens teknik förundrar. Och ger en gåshud - Guuuud vad häftigt!

Under midsommarkvällen beundrade vi syrrans & svågerns taggiga lampa, som fanns över matbordet.

Blev liiite sugen på att göra en egen variant...

Midsommarnatten rundades av med en omgång spel medelst sång.

Syrran och jag bildade vårt sedvanliga sångstarka team. Mot svågern och makens tondöva.

Motståndarna vann. För femtioelfte gången i rad. Ren jävla TUR. Hävdar syrran & jag.

Säger bara REVENGE. And beware.

Väl hemkommen från midsommarfirandet, kliade det i fingrarna, och en rabarberkaka blev till.

Blev så glad när jag hittade vårt gamla vackra insektsskydd till kakor och annat ätbart i källaren.

Åttiotalskvarleva. Fint igen, liksom. Och väldans praktiskt.

Kliandet i fingrarna ledde även till att jag blev färdig med min senaste väsk-kreation:

Blev riktigt nöjd, faktiskt. Tillhör INTE vanligheterna.

Annars har det suttits en del i vår läshörna; vädret har liksom inte gett så mycket annat att göra...

Men jag klagar inte. Trivs ju rätt bra där.