Vi höll kalas i helgen.

Dottern fyllde fjortis, nämligen.

(Nej, mamma, man kan inte fylla fjortis, fjortis är nåt man är, ett sätt att vara och se ut,liksom!!

Konstigt, tiderna måste ha förändrats, eller nåt?

När jag var ung var man fjortis när man var fjorton år gammal...suck...jag måste ha missat nåt här, eller...?)

En del av bordsdekorationerna har fått nya platser nu.

Pumporna har jag samlat på spiselkransen.

Jag kalasdukade med hösttema.

Lade ut pumpor, lönnlöv, Physalis (som man gärna fick äta av), höstfärgade värmeljuslyktor, och svenska äpplen som jag karvat i och gjort till värmeljushållare även de, på borden.

Men vissa kalasrester är mindre angenäma än andra...

Att duka fint är kul.

Att diska efteråt är mindre kul.

...men de här kalasresterna är helt OK!

Nu blir det smörgåstårta till frukost, lunch och middag... 

Min mamma kan ju förresten aldrig komma tomhänt, heller.

 Dottern firades, men jag (vi?) fick också gåvor:

Hon kom med ett fantastiskt vackert perennt gräs till oss.

Det är ett japanskt prydnadsgräs som heter Miskantus.

Just denna typ blommar med skira rost-violetta vippor.

Urvackert, tycker jag!

 Måste grävas ner å det snaraste!

Från sin egna trädgård hade mamma även plockat och bundit ihop

 världen sötaste lilla bukett

 med chokladdoftande blommor omgivna av lammöron.

(Jo, det är sant - de doftar faktiskt choklad!!)

En bukett för många sinnen!!

Sedan hade hon med ett fat som hon fyndat på loppis.

 Hon hade först köpt det åt sig själv, men sedan ångrat sig.

 Ville jag kanske ha det istället? 

...

-JAAA!

Ro hit!

Sååå vackert!

Otroligt inspirerande form.

Förresten, nu har våra årligen återkommande höstgrannar anlänt igen:

De har flyttat in i hagen som gränsar till vår lilla trädgård.

Jag ser dem dagligen från vårt toafönster på ovanvåningen.

- Välkomna, vänner!

~~~