Tryck på playknappen här ovan,

för att få känna samma stämning som jag fick i morse när jag gick ut för att öppna till hönsen:

En vacker morgondimma låg över vår lilla by, och fukten pärlade sig i spindelväv och växtlighet.

Det doftade av mogen frukt och våt jord - riktigt höstigt & mustigt.

Jag myste ända in i märgen innan jag gick in och satte på kaffet...

(Musiken är komponerad av Carl Nielsen, och heter just "Dimman lättar".)

På väg in passerade jag trädgårdsbordet:

Jepp - visst ÄR det höst nu? Det gör inget - jag är redo.

Krondillen som stått i allehanda vaser inomhus och spridit väldoft, har nu sett sina bästa dagar:

...men jag tänker försöka sprida de där fina fröna i vår skämshörna ute i trädgården, för att se om de skulle kunna tänka sig att gro där - hade ju varit fint!

Höst innebär tätare biblioteksbesök för mig - dessa kom jag hem med i förrgår. Får se om de kan inspirera till stordåd?

Hösten är ju också studiestarternas tid.

Just nu gapar sonens rum tomt efter flytt till högskola på annan ort.

Vips, så var han borta. Känns SÅ underligt. Men man vänjer sig väl? Eller?

Livet går i alla fall obarmhärtigt vidare, och vardagen rullar på.

Jag är trött efter en hektisk sommar utan semester,

och längtar lite efter att få sätta mig ner och hinna ha långtråkigt.

Det är nämligen DÅ jag får mina bästa (?) idéer!!!