...såsom dig själv...

Gyllene regeln.  (Brinnande aktuell nu i konfirmationstider!!)

(Men om man inte älskar sig själv - som jag själv har så förbannat svårt för..?)

Vill kunna leva efter detta motto. Min strävan.

Att bekänna sig som kristen innebär för mig en vilja att tro att människan är god. Tron på kärlek människor emellan. Vi vill varandra gott.

Jag känner en oerhörd ödmjukhet inför livet överhuvudtaget. Tar inget för givet. Är innerligt tacksam inför varje ny dag som gryr. Att få ingå i en familj (även i det vidare perspektivet - mor- och farföräldrar...)vänner...

Jag är inte religiös. Går inte i kyrkan mer än andra. Har bara kommit till en punkt i mitt liv då jag plötsligt insett vad "att leva" egentligen kan innebära. Tungt, tungt. Men häftigt! Var närvarande! Känn! SE!

Ser inte Gud som Någon eller Något. Ser honom som en EGENSKAP. En kärleksfull egenskap hos människan...

Nu låter jag som en pingstpastor. Vill jag inte. Mår bara bra och är tillfreds.

Nästan. Jobbar på det taskiga självförtroendet...och svär fortfarande som en borstbindare...

MEN:

Något som ytterligare spär på min vardagslycka är oväntade kärleksfulla händelser såsom t ex:

Oväntad post:

...och vem kan detta vara ifrån, då?

 (Hade ju mina aningar...)

...öppnade kuvertet. Ett rosa paket med prickar samt vidhäftat kort...hmmm...

- Kolla!! Goa, galna Persilja hade skickat dukmatchande servetter till min sons konfirmationskalas!! Blev jätterörd. Ger sonens konfirmation ytterligare djupare dimension på temat kärlek. TACK! Jag tänker förmedla denna känsla till alla inbjudna gäster. Så det så.

När vi ändå snackar kärlek; dottern lattjade lite med kameran när barnen kom hem från skolan. Gräddbullen och sonen har ett speciellt kärleksfullt förhållande. Kolla in denna ögonblicksbild fotad av dottern (låg kvar i kameran när jag skulle ladda upp bilderna på bloggagratis.se):

Älskar blicken från vår fantastiska bulle. Snacka om ömsesidig kärlek!!

...and now over to something completely different:

(kärlek det också, egentligen...)

Mina kungsängsliljor i full blom! Visst är de vackra??

Går och kollar på dem varje dag, nu. Alltid lika fascinerad.

Vördnad. (eller lite modernare - REEEESPECT!!?)(Inför Moder Natur...)

 ...väntar kanske alldeles för länge?

Helgen med familjen kom emellan - igen.

Nu har jag tid en stund att sjunka ned framför datorn och blogga runt lite.

Känns kul.

Ja, då lovade man ju panorering av husets rum...följande rum har en golvyta på ca 1 kvadratmeter. Har ni tänkt på vad SVÅRT det är att ta bilder i ett så litet utrymme? Därav antalet bilder; 11 st!!

Vi köpte vårt hus år 1988. Vi köpte det för 195 000 kr.

(Ja - vad har hänt med huspriserna sedan dess??)

 Huset är ursprungligen från 1880-talet.

Följande rum bär tydliga spår av 40-tal (tycker jag), i val av bl a vägg- och golvbeklädnad. Detta rum har vi inte renoverat alls. (Jo, förresten; vi har vitmålat blåblommig tapet ovanför kaklet...) 

Varför vi inte renoverat? Vet inte riktigt.

Tror det handlar om en kombo av tidsbrist, pengabrist och ren och skär lathet...

På dörren sitter en katt som man "knackar" med. Ett tag samlade jag på katter. Gör jag inte längre. Vi öppnar dörren:

Jepp - en av våra två toaletter...

På väggen ovanför toastolen - ett skåp som min pappa snickrat.

Häri förvaras bl a tandborstar & luktegott...

Till höger om pappas skåp finns en liten lådhylla med blå ting.

Den vita gubben i matt porslin är ett doftkrus. Jag gillar det jättemycket.

OK, vi fortsätter vridningen åt höger. Här ser ni dusch och kran modell äldre. Förstår inte riktigt hur det är tänkt att duschen ska användas...

Kranvreden är enormt tröga att vrida på - det gäller att vara stark i nyporna!!

Nedanför duschen finns en brunn. Ibland tömmer den sig själv på vatten - inte kul. Då sprids nämligen en ytterst obehaglig avloppslukt i hela huset, så småningom. Därav vattenkannan. Så fort man ser vattennivån glida neråt, får man vara snabb att fylla på!! I korgen finns toalektyr...

Notera golvbeklädnaden - visst kan det väl vara 40-tal??

Vasken. Har klätt in nederdelen med tyg. Bakom tyget har jag toarullar & rengöringsattiraljer. Kolla det gamla, skeva och spruckna kaklet...vi måste nog sätta igång och fixa här!

Jag har väl sagt att jag har en speciell relation till stenar? Nåja, här har några av mina insamlade stenar hamnat. Nu vill jag bara nämna att den brunaktiga fläcken i vasken inte är skit, utan kalk! Vi har VÄLDIGT "hårt vatten" här. Jag städar faktiskt. Ibland.

Löjlig man är när man köper tvål efter hur det ser ut - eller?

Älskar detta tvål. Fyller det med refilltvål istället för att köpa helt nytt...

Sedan är man ju ljuslyktoman. Brukar tända denna när vi har gäster. Samt doftljuset på lådhyllan. Lite småtrevligt, tycker jag.

Sista bilden. På toans vänstervägg hänger denna tavla. Den är målad av Lena Linderholm och heter "Solängel". Den har jag gillat länge.

Så. Detta var del ett av min panoreringsserie. Ska hämta mod för att gå vidare. Nytillkomna läsare får ursäkta mitt blogginnehåll. Man blir liksom lite knasig efter ett tag. Släpper alla hämningar, liksom. Känner att man vill dela allt. Nästan.

Klubben-för-inbördes-beundran-varning på detta inlägg? Vet inte.

Jag kör på, i alla fall!!

Sån e ju jag...